Ett uppslagsverk om Dalahästar framtaget av Göran Samuelsson, Siv Samuelsson och Johan Nordström © 2010 - 2015. Allt material är skyddat enligt upphovsrättslagen och får inte användas utan medgivande från upphovsrättshavarna.

Skillnad mellan versioner av "Familjen Nisser"

Från Dalahästen - en kulturskatt
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(101 mellanliggande versioner av en annan användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Image:collage_Nisser.png|thumb|400px|right|Nisser collage <ref>Egen bild</ref>]]
{| style="color:black; background-color:#fafafa; border-width:thin; border-spacing=0px; border-style:solid; border:#d0d0d0; border-collapse:collapse;" border="1" cellpadding="15" width="100%"
| Navigering &nbsp;–&nbsp; '''[[Huvudsida|Dalahästen]] &nbsp;|&nbsp; [[Byar/krusare/snidare]] &nbsp;|&nbsp; Familjen Nisser'''
|}
 
[[Image:008_Nisserfamiljen.jpg|thumb|600px|right|Från vänster: Oskar, kusin Elis, Anders, Lars, Karin, Hilma. 2)]]
 
'''Familjen Nisser'''  Vattnäs
'''Familjen Nisser'''  Vattnäs


Lars Nisser (1875 -1948)
Lars Nisser (1875-1948)


==Biografi==
==Biografi==
Hans ursprungliga namn var Lars Lars Andersson.Gårdsnamnet Lars kommer från
Hans ursprungliga namn var Lars Lars Andersson. Gårdsnamnet Lars kommer från
den s.k Larsgården i Vattnäs. Lars tog sig namnet Nisser år 1901.
Larsgården i Vattnäs. Lars tog sig namnet Nisser år 1901.
År 1902 gifte sig Lars Nisser med Besslars Karin Falk[[Karin Nisser|”Mor Nisser”]] (1883-1947) från [[Bergkarlås]]
År 1902 gifte sig Lars med Besslars Karin Falk '''[[Karin Nisser|”Mor Nisser”]]''' (1883-1947) från '''[[Bergkarlås]]'''.
De  bosatte sig i Besslarsgården ( svärgården) i Bergkarlås 1903. Karins morfar var den omtalade                                               
De  bosatte sig i Besslarsgården ( svärgården) i Bergkarlås 1903. Karins morfar var den omtalade                                               
[[Bergkarlås|Vik Olof Hansson]] (1819-1885) Bergkarlås.
'''[[Bergkarlås|Vik Olof Hansson]]''' (1819-1885) '''Bergkarlås.'''
Lars Nisser med familjen flyttade 1908 till Larsgården i Vattnäs.Där bodde då ännu fadern Anders Matsson
 
Lars och Karin flyttade 1908 till Larsgården i Vattnäs. Där bodde då ännu fadern Anders Matsson
och en syster.                        
och en syster.                        
På Lars Nissers sida hade man i generationer tillbaka både täljt och krusat trähästar.
På Lars Nissers sida hade man i generationer tillbaka både snidat och krusat trähästar.
Det bör då ha varit Lars far, Lars Anders Matsson f. 1842 och Lars mor, Karin Andersdotter f. 1836.
Det bör då ha varit antingen på Lars fars eller mors sida, Lars Anders Matsson f. 1842 eller Karin Andersdotter f. 1836.
I övrigt se antavlan!
Lars var en duktig snidare sedan unga år och han kunde även krusningens konst.  
Lars var en duktig snidare sedan unga år och han kunde även krusningens konst.  
Han var verksam i Larsgården hela livet ut.
Han var verksam i Larsgården hela livet ut.


Lars ”Nisser far”  och [[Karin Nisser| ”Nisser mor”]] fick tre barn:
Lars ”Nisser far”  och '''[[Karin Nisser| ”Nisser mor”]]''' fick tre barn:
*Sonen  [[Anders Nisser]]  ( 1900 – 1971 Täljare och krusare.
*Sonen  '''[[Anders Nisser]]''' (1900–1971Snidare och krusare. Hans son '''[[Oskar Nisser]]'''
*Dottern [[Anna Nisser]]  ( 1902 – 1937 )    Krusare
*Dottern '''[[Anna Nisser]]'''   (1902–1937)    Krusare.            Hennes son Tysk Elis Matsson
*Dottern [[Hilma Nisser]]  ( 1907 – 1975 )    Krusare
*Dottern '''[[Hilma Nisser]]''' (1907–1975)    Krusare             Född i Bergkarlås


1'')” Hela familjen Nisser: far, mor, son, dotter och barnbarn har konstnärliga anlag och deras livliga  
''"Hela familjen Nisser: far, mor, son, dotter och barnbarn har konstnärliga anlag och deras livliga  
''färgfantasi skrudar snabbt den ena dalhästen efter den andra med blommiga sadlar, rosiga munderingar  
''färgfantasi skrudar snabbt den ena dalhästen efter den andra med blommiga sadlar, rosiga munderingar  
''och en liten lustig svanskladd. De ha samma frodiga färgglädje och naiva konturer som de gamla  
''och en liten lustig svanskladd. De ha samma frodiga färgglädje och naiva konturer som de gamla  
''dalmålningarnas hästar – just sådan såg säkert den springare ut efter vilken Karlfeldt lät profeten Elia  
''dalmålningarnas hästar – just sådan såg säkert den springare ut efter vilken Karlfeldt lät profeten Elia åka upp  ’till himmelens land i en kärra så blänkade ny’" '' '''1)'''
å''ka upp  ’till himmelens land i en kärra så blänkade ny’ 1)''''


Nisserfamiljen i Larsgården, var kärnpunkten för dalahästtillverkningen i början av 1900-talet.
Nisserfamiljen i Larsgården, var kärnpunkten för dalahästtillverkningen i början av 1900-talet.
Allteftersom efterfrågan ökade blev det svårt att hinna med snidningen. Familjen hade ju också
Allteftersom efterfrågan ökade blev det svårt att hinna med snidningen. Familjen hade ju också
åkrar och skogar att sköta. Det var ofta under de långa höst och vinterkvällarna man samlades  
åkrar och skogar att sköta. Det var ofta under de långa höst och vinterkvällarna man samlades  
för att gemensamt i byn, snida trähästar.Man måste därför också köpa in omålade trähästar  
för att gemensamt i byn, snida trähästar. Eftersom det behövdes mångdubbelt fler snidare än krusare måste man köpa in omålade trähästar  
från kringliggande byar bl.a Bergkarlås, från snidare såsom Majt Jerk , Erik Svensk d.ä och d.y
från kringliggande byar bl.a Bergkarlås, från snidare såsom Majt Jerk , Erik Svensk d.ä och d.y och Tråg Matts.  
Tråg Matts.  
 
En annan snidare var också Lars Anders Gustaf Persson (sedermera gift med dottern Hilma)
En annan snidare var också Lars Anders Gustaf Persson (sedermera gift med dottern Hilma Nisser)
Eftersom det behövdes mångdubbelt fler snidare än krusare så fanns säkerligen många fler i byarna runt omkring som skaffade sig en biinkomst genom att snida hästar åt Nissers.
 
'''Övriga snidare i Vattnäs'''
 
*Herman Smedh (f.1891) SN
*Jannes Persson
*Joel Persson 
*Lars Matts Persson ”Silen” (1839-1928)
*Olofs Erik Ersson (1848-1918) SNK
*Sven-Erik Persson SN
 
 
Efterfrågan var så stor 1939 att man då fick ta hjälp av bandsåg
Efterfrågan var så stor 1939 att man då fick ta hjälp av bandsåg
för att snabbare ta fram ämnen till trähästarna.
för att snabbare ta fram ämnen till trähästarna.
Enligt utsago så skall vid ett tillfälle, 2)Gerda Boethius ha sagt sig vilja ”säga upp bekantskapen”
Enligt utsago så skall vid ett tillfälle, Gerda Boëthius ha sagt sig vilja ”säga upp bekantskapen”
med Nissers om de började använda bandsåg vid tillverkningen.
med Nissers om de började använda bandsåg vid tillverkningen.
Hon ansåg då att det inte längre skulle vara ett äkta hantverk.
Hon ansåg då att det inte längre skulle vara ett äkta hantverk.
Gerda Boëthius var föreståndare för Zornsamlingarna i Mora under åren 1921-57.


Man började även cirka 1937 att lacka hästarna för bättre hållbarhet.
Man började cirka 1937 att lacka hästarna för bättre hållbarhet.


Familjen Nisser tillverkade inte bara dalahästar utan snidade och krusade även tuppar, grisar, fåglar, duvor,  
Familjen Nisser tillverkade inte bara dalahästar utan snidade och krusade även tuppar, grisar, fåglar, duvor,  
ljusstakar lampor och sovelfat. Tuppar och grisar började man med omkring 1920.
ljusstakar, lampor och sovelfat m.m. Tuppar och grisar började man med omkring 1920, duvor omkring 1930.
Dessutom krusade man även inlämnade allmogealster från andra snidare.
Dessutom krusade man även inlämnade allmogealster.  
 
Se även sidan:  '''[[Dalatuppar - grisar och övrigt]]'''
 
<gallery widths=500px heights=340px perrow=2>
Image:collage_Nisser.png|Nisser collage
Image:Nissertuppar.jpg|Nisser tuppar
Image:collage_vita_Nisser.jpg|Nisser hästar
</gallery>








==Bildgalleri==
'''Icke med säkerhet personbestämda hästar men identifierade som tillverkade av familjen Nisser. Klicka på bilderna!'''
{| style="color:black; background-color:#fafafa; border-width:thin; border-spacing=0px; border-style:solid; border:#d0d0d0; border-collapse:collapse;" border="1" cellpadding="20"
| [[File:55_Nisser.png|link=Familjen Nisser Bilder#Bild1|400px|center]] ''Trolig häst av Anders''
| [[File:56_Nisser.png|link=Familjen Nisser Bilder#Bild2|400px|center|]] ''Detaljer''
|-
| [[File:95_Nisser.png|link=Familjen Nisser Bilder#Bild3|400px|center]] ''Trolig häst av "Mor Nisser"''
| [[File:96_Nisser.png|link=Familjen Nisser Bilder#Bild4|400px|center|]] ''Detaljer''
|-
| [[File:105_Fam_Nisser.png|link=Familjen Nisser Bilder#Bild5|400px|center]] ''Tillverkning familjen Nisser''
| [[File:106_Fam_Nisser.png|link=Familjen Nisser Bilder#Bild6|400px|center|]] ''Detaljer''
|-
| [[File:165_Nisser.png|link=Familjen Nisser Bilder#Bild7|400px|center]] ''Miniatyrer av familjen Nisser''
|-
|}
|}


==Referenser==
==Referenser==
<references/>
<references/>
1)IDUN 1937 nr. 37 sid. 22 artikel av M.Muscat. Dalhästen som erövrar världen.  
* 1)IDUN 1937 nr. 37 sid. 22 artikel av M.Muscat. Dalhästen som erövrar världen.
* 2)Kerstin Nisser
* Eget bildmaterial


==Andra källor==
==Andra källor==
*Författare (utgivningsår). ''Bokens namn''
*Anne Marie Rådström, Dalahästen, Gidlunds Bokförlag, Hedemora 1991
 
*Folket i Bild Nr.37 1945
== Externa länkar ==
*[http://www.test.se/ Testlänk 1]
*[http://www.test.se/ Testlänk 2]

Nuvarande version från 2 mars 2014 kl. 13.41

Navigering  –  Dalahästen  |  Byar/krusare/snidare  |  Familjen Nisser
Från vänster: Oskar, kusin Elis, Anders, Lars, Karin, Hilma. 2)

Familjen Nisser Vattnäs

Lars Nisser (1875-1948)

Biografi

Hans ursprungliga namn var Lars Lars Andersson. Gårdsnamnet Lars kommer från Larsgården i Vattnäs. Lars tog sig namnet Nisser år 1901. År 1902 gifte sig Lars med Besslars Karin Falk ”Mor Nisser” (1883-1947) från Bergkarlås. De bosatte sig i Besslarsgården ( svärgården) i Bergkarlås 1903. Karins morfar var den omtalade Vik Olof Hansson (1819-1885) Bergkarlås.

Lars och Karin flyttade 1908 till Larsgården i Vattnäs. Där bodde då ännu fadern Anders Matsson och en syster. På Lars Nissers sida hade man i generationer tillbaka både snidat och krusat trähästar. Det bör då ha varit antingen på Lars fars eller mors sida, Lars Anders Matsson f. 1842 eller Karin Andersdotter f. 1836. Lars var en duktig snidare sedan unga år och han kunde även krusningens konst. Han var verksam i Larsgården hela livet ut.

Lars ”Nisser far” och ”Nisser mor” fick tre barn:

"Hela familjen Nisser: far, mor, son, dotter och barnbarn har konstnärliga anlag och deras livliga färgfantasi skrudar snabbt den ena dalhästen efter den andra med blommiga sadlar, rosiga munderingar och en liten lustig svanskladd. De ha samma frodiga färgglädje och naiva konturer som de gamla dalmålningarnas hästar – just sådan såg säkert den springare ut efter vilken Karlfeldt lät profeten Elia åka upp ’till himmelens land i en kärra så blänkade ny’" 1)

Nisserfamiljen i Larsgården, var kärnpunkten för dalahästtillverkningen i början av 1900-talet. Allteftersom efterfrågan ökade blev det svårt att hinna med snidningen. Familjen hade ju också åkrar och skogar att sköta. Det var ofta under de långa höst och vinterkvällarna man samlades för att gemensamt i byn, snida trähästar. Eftersom det behövdes mångdubbelt fler snidare än krusare måste man köpa in omålade trähästar från kringliggande byar bl.a Bergkarlås, från snidare såsom Majt Jerk , Erik Svensk d.ä och d.y och Tråg Matts.

En annan snidare var också Lars Anders Gustaf Persson (sedermera gift med dottern Hilma Nisser)

Övriga snidare i Vattnäs

  • Herman Smedh (f.1891) SN
  • Jannes Persson
  • Joel Persson
  • Lars Matts Persson ”Silen” (1839-1928)
  • Olofs Erik Ersson (1848-1918) SNK
  • Sven-Erik Persson SN


Efterfrågan var så stor 1939 att man då fick ta hjälp av bandsåg för att snabbare ta fram ämnen till trähästarna. Enligt utsago så skall vid ett tillfälle, Gerda Boëthius ha sagt sig vilja ”säga upp bekantskapen” med Nissers om de började använda bandsåg vid tillverkningen. Hon ansåg då att det inte längre skulle vara ett äkta hantverk. Gerda Boëthius var föreståndare för Zornsamlingarna i Mora under åren 1921-57.

Man började cirka 1937 att lacka hästarna för bättre hållbarhet.

Familjen Nisser tillverkade inte bara dalahästar utan snidade och krusade även tuppar, grisar, fåglar, duvor, ljusstakar, lampor och sovelfat m.m. Tuppar och grisar började man med omkring 1920, duvor omkring 1930. Dessutom krusade man även inlämnade allmogealster.

Se även sidan: Dalatuppar - grisar och övrigt



Bildgalleri

Icke med säkerhet personbestämda hästar men identifierade som tillverkade av familjen Nisser. Klicka på bilderna!

55 Nisser.png
Trolig häst av Anders
56 Nisser.png
Detaljer
95 Nisser.png
Trolig häst av "Mor Nisser"
96 Nisser.png
Detaljer
105 Fam Nisser.png
Tillverkning familjen Nisser
106 Fam Nisser.png
Detaljer
165 Nisser.png
Miniatyrer av familjen Nisser

Referenser

  • 1)IDUN 1937 nr. 37 sid. 22 artikel av M.Muscat. Dalhästen som erövrar världen.
  • 2)Kerstin Nisser
  • Eget bildmaterial

Andra källor

  • Anne Marie Rådström, Dalahästen, Gidlunds Bokförlag, Hedemora 1991
  • Folket i Bild Nr.37 1945