Ett uppslagsverk om Dalahästar framtaget av Göran Samuelsson, Siv Samuelsson och Johan Nordström © 2010 - 2015. Allt material är skyddat enligt upphovsrättslagen och får inte användas utan medgivande från upphovsrättshavarna.
Skillnad mellan versioner av "Mora"
Goran (diskussion | bidrag) |
Goran (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 37: | Rad 37: | ||
Skolan Skeriol har även en plats i dalahästens historia. Dalahästar tillverkades i träslöjden och prydde skolan inte bara under | Skolan Skeriol har även en plats i dalahästens historia. Dalahästar tillverkades i träslöjden och prydde skolan inte bara under | ||
lucia- och julfester. Dalahästarna stod också i rader i en del salar på ribbor på väggarna. De är synliga på flera gamla fotografier | lucia- och julfester. Dalahästarna stod också i rader i en del salar på ribbor på väggarna. | ||
tagna omkring 1910. | |||
De är synliga på flera gamla fotografier tagna omkring 1910. | |||
<gallery widths=500px heights=350px perrow=2> | <gallery widths=500px heights=350px perrow=2> | ||
Versionen från 19 maj 2010 kl. 12.53
| Navigering – Dalahästen | Byar/krusare/snidare | Mora |
Mora
Anders Zorn
Konstnär Anders Zorn (1860-1920) född i Mora.
Gift med Emma (1860-1942) född i Stockholm.
I Anne Marie Rådströms bok Dalahästen kan man läsa följande:
Man kan säga att det var med att på Moravis tälja en trähäst som Anders Zorns konstnärsbana började i späd ålder.
I självbiografiska anteckningar av Anders Zorn skriver han bl.a.
"Jag fick tidigt börja göra nytta för mig." Han vallade getter,får och kor. Men det kunde hända att han "sedan på kvällen kunde få låna morfars kniv och skära, till en början i bark tvåbenta hästar.(Barken höll ej att skilja benen åt.) Sedan i trä med fyra raka ben och sedan ben krökta i trav."
I en intervju senare i livet har han berättat att han också målade sina hästar med blåbärssaft.
Den lilla trähästen från Mora betydde mycket för Anders Zorn, och den hade också en hedrad plats i det Zornska hemmet. Än i dag står två vackra blå hästar högt uppe på ett målat golvur i Zorngården. Systerdotter Anna Skeri Matsson berättar att hon minns Emma och Anders hade som jultradition att pryda med Morahästar som ljusstakar både i Stockholmsateljen och i hemmet i Mora. Ett bruk som var gammal tradition och som Zorns förde vidare. 2)
Gustaf Wasa-stoden, Mora
Interiör från Zorngården med konstnären själv
Folkhögskolan Skeriol
Folkhögskolan Skeriol drog igång sin verksamhet 1907. Den blev till ovärderlig nytta. Slöjd och träslöjdskurser kom att förläggas dit.
Skolan Skeriol har även en plats i dalahästens historia. Dalahästar tillverkades i träslöjden och prydde skolan inte bara under lucia- och julfester. Dalahästarna stod också i rader i en del salar på ribbor på väggarna.
De är synliga på flera gamla fotografier tagna omkring 1910.
Folkhögskolan i Mora på 1940 talet
Folkhögskolan Skeriol, slöjdsalen, före 1912: Foto Berta Hallgren, Mora Bygdearkiv. 1)
Referenser
- Eget bildmaterial
- 1) Foto Berta Hallgren, Mora Bygdearkiv. http://62.101.38.130/info/amnesord.html
- 2) Anne Marie Rådström, Dalahästen, Gidlunds Bokförlag, Hedemora 1991