Ett uppslagsverk om Dalahästar framtaget av Göran Samuelsson, Siv Samuelsson och Johan Nordström © 2010 - 2015. Allt material är skyddat enligt upphovsrättslagen och får inte användas utan medgivande från upphovsrättshavarna.

Mora

Från Dalahästen - en kulturskatt
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Navigering  –  Dalahästen  |  Byar/krusare/snidare  |  Mora
Äldre vykort. Vy över Mora, tidigt 1900 tal
Mora omkring 1890. "Många dalahästar tog tåget från orten."


Mora

  • Obestämda parhästar från Mora omkring 1910

  • Obestämda parhästar från Mora omkring 1910


Anders Zorn

Konstnär Anders Zorn (1860-1920) född i Mora.

Gift med Emma (1860-1942) född i Stockholm.

I Anne Marie Rådströms bok Dalahästen kan man läsa följande:

Man kan säga att det var med att på Moravis tälja en trähäst som Anders Zorns konstnärsbana började i späd ålder.

I självbiografiska anteckningar av Anders Zorn skriver han bl.a.

"Jag fick tidigt börja göra nytta för mig." Han vallade getter,får och kor. Men det kunde hända att han "sedan på kvällen kunde få låna morfars kniv och skära, till en början i bark tvåbenta hästar.(Barken höll ej att skilja benen åt.) Sedan i trä med fyra raka ben och sedan ben krökta i trav."

I en intervju senare i livet har han berättat att han också målade sina hästar med blåbärssaft.

Den lilla trähästen från Mora betydde mycket för Anders Zorn, och den hade också en hedrad plats i det Zornska hemmet. Än i dag står två vackra blå hästar högt uppe på ett målat golvur i Zorngården. Systerdotter Anna Skeri Matsson berättar att hon minns Emma och Anders hade som jultradition att pryda med Morahästar som ljusstakar både i Stockholmsateljen och i hemmet i Mora. Ett bruk som var gammal tradition och som Zorns förde vidare. 2)


  • Äldre vykort. Gustaf Wasa-stoden, Mora.

  • Äldre vykort. Interiör från Zorngården med konstnären själv.

Folkhögskolan Skeriol

Folkhögskolan Skeriol drog igång sin verksamhet 1907. Den blev till ovärderlig nytta. Slöjd och träslöjdskurser kom att förläggas dit.

Skolan Skeriol har även en plats i dalahästens historia. Dalahästar tillverkades i träslöjden och prydde skolan inte bara under lucia- och julfester. Dalahästarna stod också i rader i en del salar på ribbor på väggarna.2)

De är synliga på flera gamla fotografier tagna omkring 1910.

  • Äldre vykort. Folkhögskolan Skeriol, Mora, på 1940 talet.

  • Folkhögskolan Skeriol, slöjdsalen, före 1912: Foto Berta Hallgren, Mora Bygdearkiv. 1)

Mora Hemslöjd

Föreningen Mora Hemslöjds Wänner bildades 1904-1905. Initiativtagare var slöjdlärarinnan Beda Larsson samt Anders och Emma Zorn. Deras samarbete hade påbörjats redan 1902-1903.

I början höll man till hemma hos Beda Larsson där fanns både försäljnings- och utställningslokal samt bedrevs kurser i hemslöjd. Från 1907 flyttades verksamheten till Folkhögskolan Skeriol.

Midsommarhelgen 1906 öppnades en stor hemslöjdsutställning i tio rum på herrgården Katrineberg, året därpå skulle detta bli Folkhögskolan Skeriol. Det textila inslaget var förhärskande, av de 58 utställarna var merparten kvinnor. Men 9 var män, som ställde ut metall och träslöjd, bl.a. "de självklara Morahästarna".2)


  • Mora Hemslöjd omkring 1914. Foto Berta Hallgren, Mora Bygdearkiv. 1)


Referenser


Externa länkar

Hämtad från "http://www.dalahorse.info/index.php?title=Mora&oldid=4087"