Ett uppslagsverk om Dalahästar framtaget av Göran Samuelsson, Siv Samuelsson och Johan Nordström © 2010 - 2015. Allt material är skyddat enligt upphovsrättslagen och får inte användas utan medgivande från upphovsrättshavarna.
Skillnad mellan versioner av "Familjen Hvit"
Goran (diskussion | bidrag) |
Goran (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
|} | |} | ||
<gallery widths=500px heights=340px perrow=2> | <gallery widths=500px heights=340px perrow=2> | ||
Image:Collage_Hvit.jpg|Hvit-hästar <ref>Egen bild</ref> | |||
Image:Äldre_Hvit.jpg|Äldre Hvit-hästar <ref>Egen bild</ref> | Image:Äldre_Hvit.jpg|Äldre Hvit-hästar <ref>Egen bild</ref> | ||
</gallery> | </gallery> | ||
Versionen från 29 mars 2010 kl. 11.51
| Navigering – Dalahästen | Byar/krusare/snidare | Familjen Hvit |
Familjen Hvit Vattnäs
Säbben Per Andersson (1861–1927) f. Bergkarlås. Han fick som soldat namnet Hvit.
Gift 1884 med Säbben Karin Andersdotter ( 1864 – 1945 ) Vattnäs. De bosatte sig i hustruns hem i Vattnäs och som brukligt var fick alltså Per därigenom gårdsnamnet ”Säbben”.
Byarna Risa, Bergkarlås och Vattnäs ligger nära varandra geografiskt, likaså gör släktbanden mellan byarna.
Biografi
Säbben Per växte upp i Bergkarlås och bodde där fram till 23 års ålder. Under hans uppväxt var Vik Olof Hansson (f.1819) verksam som snidare och krusare av dalahästar i byn och en av hans söner blev gift med Säbben Pers syster.
Under denna tid så snidades trähästar i nästan varje gård i Bergkarlås och därigenom kan man nog anta att även Säbben Pers föräldrar, båda födda 1828, var involverade i denna sysselsättning.
Säbben Per hade enligt utsago lärt sig krusningens konst av Vik Olof eller möjligen Stikå Erik Hansson (f.1823). Säbben Per hade nämligen släktband med båda dessa familjer.
Idag finns inga hästar som man med säkerhet kan identifiera som Säbben Pers men vi har sett hästar som har Hvit-inspirerad krusning och där man p.g.a hästens ålder kan anta att Säbben Per ligger bakom.
Per och Karin fick 6 barn varav 3 blev kända bärare av traditionen att tillverka dalahästar.
- Anders Hvit (1884–1970)
- Karl Hvit (1888–1972)
- Maria Hvit (1904–1993)
Sonen Anders lärde sig snida trähästar av sin far och ägnade sig uteslutande åt snidning. Sonen Karl däremot lärde sig både snida och krusa. Dottern Maria ägnade sig enbart åt krusning. Anders Hvit snidade sina hästar med helt öra och Karl Hvit oftast med delade öron.
Snidning är betydligt mer tidskrävande än krusning. När efterfrågan blev stor tog man in snidade hästar för krusning, från bl.a Erik Svensk, Bergkarlås och även från andra gårdar i Vattnäs.
Familjen tillverkade även grisar och tuppar. Det finns även en krusad tax tillverkad i mycket få exemplar.
I en filmsekvens kan vi se Maria sitta på gårdstunet i Vattnäs och krusa hästar samtidigt som brodern Karl snidar. Sekvensen hittar man i Sven Nilssons film ”Dalarapsodi 2” från Dalafjäll, Siljansbygd och Bergslag, filmat under åren 1949 – 1953.
Bildgalleri
Icke personbestämda hästar men identifierade som tillverkade av familjen Hvit. Klicka på bilderna!
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Referenser
Andra källor
- Ann Marie Rådström, Dalahästen, Gidlunds Bokförlag, Hedemora 1991