Ett uppslagsverk om Dalahästar framtaget av Göran Samuelsson, Siv Samuelsson och Johan Nordström © 2010 - 2015. Allt material är skyddat enligt upphovsrättslagen och får inte användas utan medgivande från upphovsrättshavarna.
Skillnad mellan versioner av "Stikå Erik Hansson"
Goran (diskussion | bidrag) |
Goran (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 12: | Rad 12: | ||
Det är också troligt att Stikå Erik, känd som den mest framstående dalmålaren i Mora, blev den som lade grunden till | Det är också troligt att Stikå Erik, känd som den mest framstående dalmålaren i Mora, blev den som lade grunden till | ||
krusningens konst på trähästarna. Enligt utsago så var det just Stikå Erik som Vik Olof Hansson kontaktade | krusningens konst på trähästarna. Enligt utsago så var det just Stikå Erik som [[Bergkarlås|Vik Olof Hansson]] kontaktade | ||
när han ville sätta färg på sina hästar. | när han ville sätta färg på sina hästar. | ||
Det är också mycket möjligt att [[Familjen Hvit|Säbben Per Andersson/Hvit]], även han från | Det är också mycket möjligt att [[Familjen Hvit|Säbben Per Andersson/Hvit]], även han från | ||
Bergkarlås, gick hos samma läromästare. | Bergkarlås, gick hos samma läromästare. | ||
Versionen från 23 mars 2010 kl. 13.56
| Navigering – Dalahästen | Byar/krusare/snidare | Stikå Erik Hansson |
Stikå Erik Hansson (1823-1897)
Första giftet 1855 med änkan Pers Karin Persdotter (1812-1870) Vattnäs.
Andra giftet 1873 med Säbben Margit Persdotter (1830-1903) Risa.
Stikå Erik emigrerade till Nordamerika 1887 och dog där 1897.
Det är också troligt att Stikå Erik, känd som den mest framstående dalmålaren i Mora, blev den som lade grunden till krusningens konst på trähästarna. Enligt utsago så var det just Stikå Erik som Vik Olof Hansson kontaktade när han ville sätta färg på sina hästar.
Det är också mycket möjligt att Säbben Per Andersson/Hvit, även han från Bergkarlås, gick hos samma läromästare.