Ett uppslagsverk om Dalahästar framtaget av Göran Samuelsson, Siv Samuelsson och Johan Nordström © 2010 - 2015. Allt material är skyddat enligt upphovsrättslagen och får inte användas utan medgivande från upphovsrättshavarna.

Skillnad mellan versioner av "Stikå Erik Hansson"

Från Dalahästen - en kulturskatt
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(45 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte)
Rad 2: Rad 2:
| Navigering  –  '''[[Huvudsida|Dalahästen]]  |  [[Byar/krusare/snidare]]  |  [[Stikå Erik Hansson]] '''
| Navigering  –  '''[[Huvudsida|Dalahästen]]  |  [[Byar/krusare/snidare]]  |  [[Stikå Erik Hansson]] '''
|}
|}
 
[[Image:Risa.jpg|thumb|500px|right|Äldre vykort från Risa omkring 1940]]
'''Stikå Erik Hansson''' (1823-1897)
[[Image:Risa hantverkare.jpg|thumb|300px|left|Hantverkare från Risa]]
'''Stikå Erik Hansson''' (1823-1897) Risa


Första giftet 1855 med änkan Pers Karin Persdotter (1812-1870) Vattnäs.
Första giftet 1855 med änkan Pers Karin Persdotter (1812-1870) Vattnäs.


Andra giftet 1873 med Säbben Margit Persdotter (1830-1903) Risa.
Andra giftet 1873 med Säbben Margit Persdotter (1830-1903) Risa.
Det sägs att bruden då bar sin handikappade brudgum till altaret.


Stikå Erik emigrerade till Nordamerika 1887 och dog där 1897.
Enligt husförshörslängd Mora 1847 - 1856 omnämns Stikå Erik som krympling.
Enligt utsago så var det en olyckshändelse som låg bakom handikappet.


Det är också troligt att Stikå Erik, känd som den mest framstående dalmålaren i Mora, blev den som lade grunden till
Stikå Erik emigrerade till Nordamerika 1887 och dog där 10 år senare.
krusningens konst på trähästarna. Enligt utsago så var det just Stikå Erik som [[Bergkarlås|Vik Olof Hansson]] kontaktade
 
==Historik==
 
Det är troligt att Stikå Erik, känd som den mest framstående dalmålaren i Mora, blev den som lade grunden till
krusningens konst på trähästarna. Enligt utsago så var det just Stikå Erik som '''[[Bergkarlås|Vik Olof Hansson]]''' kontaktade
när han ville sätta färg på sina hästar.
när han ville sätta färg på sina hästar.


Det är också mycket möjligt att [[Familjen Hvit|Säbben Per Andersson/Hvit]], även han från
Det är också mycket möjligt att '''[[Familjen Hvit|Säbben Per Andersson/Hvit]]''', även han från
Bergkarlås, gick hos samma läromästare.
Bergkarlås, gick hos samma läromästare.


<gallery widths=450px heights=300px perrow=3>
Stikå Eriks dalmåleri finns representerade på Dalarnas Museum och Nordiska Museet.
Image:1_Stikå.png|Kan vara häst av Stikå Erik <ref>Egen bild</ref>
<ref>''Dalarnas Museum'' http://www.dalarnasmuseum.se//</ref>
Image:2_Stikå.png|Kan vara häst av Stikå Erik <ref>Egen bild</ref>
<ref>''Nordiska Museet'' http://www.nordiskamuseet.se//</ref>
Image:3_Stikå.png|Kan vara häst av Stikå Erik <ref>Egen bild</ref>
 
 
Artur Hazelius, skapare av Nordiska Museet, var den som inhandlade
målningar från Stikå Erik. Bud Erik Olsson från Vinäs i Mora, blev den som förmedlade köpen. 
År 1873/1874 kom de första målningarna till Nordiska museet.
 
==Galleri med bilder==
<gallery widths=450px heights=300px perrow=2>
Image:4_Stikå.png|Hästar sannolikt krusade av Stikå Erik Hansson
Image:5_Stikå.png|  
</gallery>
</gallery>






 
Hästen nedan är troligen tillverkad 1850 - 1887. En häst med liknande krusning finns på Nordiska Museét. DigitaltMuseum ,Identifikationsnummer: NM.0129893
<gallery widths=450px heights=300px perrow=2>
Image:3_Stikå.png|Kan vara häst av Stikå Erik Hansson
Image:2_Stikå.png|Kan vara häst av Stikå Erik Hansson
</gallery>
<br />


==Referenser==
==Referenser==
<references/>  
<references/>
* Eget bildmaterial


==Andra källor==
==Andra källor==
* Anne Marie Rådström, Dalahästen, Gidlunds Bokförlag, Hedemora 1991
* Chris Mosey & Michel Hjort, Dalahästar, Från träbit till nationalsymbol,1999


 
==Litteratur==
== Externa länkar ==
* Rune Bondjers, Roland Andersson, Johan Knutsson, Margareta Andersson: Dalmåleri, Dalmålarna - deras liv och verk,Dalarnas Museum 2007.  
*[http://www.test.se/ Testlänk 1]
* Svante Svärdström: Dalmålningar i Zornmuseet, Dalaförlaget Malung 1983
*[http://www.test.se/ Testlänk 2]
* Sandström, Birgitta m.fl., Stikå Erik Hansson 1823-1897, dalmålare från Mora. Mora 1990. Litteratur om Zorns samlingar.

Nuvarande version från 16 augusti 2014 kl. 10.37

Navigering  –  Dalahästen  |  Byar/krusare/snidare  |  Stikå Erik Hansson
Äldre vykort från Risa omkring 1940
Hantverkare från Risa

Stikå Erik Hansson (1823-1897) Risa

Första giftet 1855 med änkan Pers Karin Persdotter (1812-1870) Vattnäs.

Andra giftet 1873 med Säbben Margit Persdotter (1830-1903) Risa. Det sägs att bruden då bar sin handikappade brudgum till altaret.

Enligt husförshörslängd Mora 1847 - 1856 omnämns Stikå Erik som krympling. Enligt utsago så var det en olyckshändelse som låg bakom handikappet.

Stikå Erik emigrerade till Nordamerika 1887 och dog där 10 år senare.

Historik

Det är troligt att Stikå Erik, känd som den mest framstående dalmålaren i Mora, blev den som lade grunden till krusningens konst på trähästarna. Enligt utsago så var det just Stikå Erik som Vik Olof Hansson kontaktade när han ville sätta färg på sina hästar.

Det är också mycket möjligt att Säbben Per Andersson/Hvit, även han från Bergkarlås, gick hos samma läromästare.

Stikå Eriks dalmåleri finns representerade på Dalarnas Museum och Nordiska Museet. [1] [2]


Artur Hazelius, skapare av Nordiska Museet, var den som inhandlade målningar från Stikå Erik. Bud Erik Olsson från Vinäs i Mora, blev den som förmedlade köpen. År 1873/1874 kom de första målningarna till Nordiska museet.

Galleri med bilder

  • Hästar sannolikt krusade av Stikå Erik Hansson

  • 5 Stikå.png


Hästen nedan är troligen tillverkad 1850 - 1887. En häst med liknande krusning finns på Nordiska Museét. DigitaltMuseum ,Identifikationsnummer: NM.0129893

  • Kan vara häst av Stikå Erik Hansson

  • Kan vara häst av Stikå Erik Hansson


Referenser

  1. ↑ Dalarnas Museum http://www.dalarnasmuseum.se//
  2. ↑ Nordiska Museet http://www.nordiskamuseet.se//
  • Eget bildmaterial

Andra källor

  • Anne Marie Rådström, Dalahästen, Gidlunds Bokförlag, Hedemora 1991
  • Chris Mosey & Michel Hjort, Dalahästar, Från träbit till nationalsymbol,1999

Litteratur

  • Rune Bondjers, Roland Andersson, Johan Knutsson, Margareta Andersson: Dalmåleri, Dalmålarna - deras liv och verk,Dalarnas Museum 2007.
  • Svante Svärdström: Dalmålningar i Zornmuseet, Dalaförlaget Malung 1983
  • Sandström, Birgitta m.fl., Stikå Erik Hansson 1823-1897, dalmålare från Mora. Mora 1990. Litteratur om Zorns samlingar.
Hämtad från "http://www.dalahorse.info/index.php?title=Stikå_Erik_Hansson&oldid=4439"