Ett uppslagsverk om Dalahästar framtaget av Göran Samuelsson, Siv Samuelsson och Johan Nordström © 2010 - 2015. Allt material är skyddat enligt upphovsrättslagen och får inte användas utan medgivande från upphovsrättshavarna.

Skillnad mellan versioner av "Stikå Erik Hansson"

Från Dalahästen - en kulturskatt
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 24: Rad 24:
Bergkarlås, gick hos samma läromästare.
Bergkarlås, gick hos samma läromästare.


Stikå Eriks dalmåleri finns representerade på Dalarnas Museum och Nordiska Museét.
Stikå Eriks dalmåleri finns representerade på Dalarnas Museum och Nordiska Museet.
<ref>''Dalarnas Museum'' http://www.dalarnasmuseum.se//</ref>
<ref>''Dalarnas Museum'' http://www.dalarnasmuseum.se//</ref>
<ref>''Digitalt Museum/Nordiska Museét'' http://www.digitaltmuseum.se/aboutOwner.do?owner=S-NM/</ref>
<ref>''Digitalt Museum/Nordiska Museét'' http://www.digitaltmuseum.se/aboutOwner.do?owner=S-NM/</ref>


Artur Hazelius, skapare av Nordiska Museét, var den som inhandlade
Artur Hazelius, skapare av Nordiska Museet, var den som inhandlade
målningar från Stikå Erik. Bud Erik Olsson från Vinäs i Mora, blev den som förmedlade köpen.   
målningar från Stikå Erik. Bud Erik Olsson från Vinäs i Mora, blev den som förmedlade köpen.   
År 1873/1874 kom de första målningarna till Nordiska museét.
År 1873/1874 kom de första målningarna till Nordiska museet.


==Galleri med bilder==
==Galleri med bilder==

Versionen från 18 april 2010 kl. 16.13

Navigering  –  Dalahästen  |  Byar/krusare/snidare  |  Stikå Erik Hansson

Stikå Erik Hansson (1823-1897) Risa

Första giftet 1855 med änkan Pers Karin Persdotter (1812-1870) Vattnäs.

Andra giftet 1873 med Säbben Margit Persdotter (1830-1903) Risa. Det sägs att bruden då bar sin handikappade brudgum till altaret.

Stikå Erik var krympling efter en olyckhändelse någon gång i tonåren. Han hade en fraktur på bäckenbenet och drog sig fram med händerna.

Stikå Erik emigrerade till Nordamerika 1887 och dog där 1897.

Historik

Det är troligt att Stikå Erik, känd som den mest framstående dalmålaren i Mora, blev den som lade grunden till krusningens konst på trähästarna. Enligt utsago så var det just Stikå Erik som Vik Olof Hansson kontaktade när han ville sätta färg på sina hästar.

Det är också mycket möjligt att Säbben Per Andersson/Hvit, även han från Bergkarlås, gick hos samma läromästare.

Stikå Eriks dalmåleri finns representerade på Dalarnas Museum och Nordiska Museet. [1] [2]

Artur Hazelius, skapare av Nordiska Museet, var den som inhandlade målningar från Stikå Erik. Bud Erik Olsson från Vinäs i Mora, blev den som förmedlade köpen. År 1873/1874 kom de första målningarna till Nordiska museet.

Galleri med bilder

Denna häst är troligen tillverkad 1850 - 1890. En häst med liknande krusning finns på Nordiska Museét. DigitaltMuseum ,Identifikationsnummer: NM.0129893



Referenser

  • Eget bildmaterial

Andra källor

  • Ann Marie Rådström, Dalahästen, Gidlunds Bokförlag, Hedemora 1991
  • Chris Mosey & Michel Hjort, Dalahästar, Från träbit till nationalsymbol,1999

Litteratur

  • Rune Bondjers, Roland Andersson, Johan Knutsson, Margareta Andersson: Dalmåleri, Dalmålarna - deras liv och verk,Dalarnas Museum 2007.
  • Svante Svärdström: Dalmålningar i Zornmuseet, Dalaförlaget Malung 1983
  • Sandström, Birgitta m.fl., Stikå Erik Hansson 1823-1897, dalmålare från Mora. Mora 1990. Litteratur om Zorns samlingar.

Externa länkar