Ett uppslagsverk om Dalahästar framtaget av Göran Samuelsson, Siv Samuelsson och Johan Nordström © 2010 - 2015. Allt material är skyddat enligt upphovsrättslagen och får inte användas utan medgivande från upphovsrättshavarna.

Skillnad mellan versioner av "Johan bakgrund"

Från Dalahästen - en kulturskatt
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(11 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{| style="color:black; background-color:#fafafa; border-width:thin; border-spacing=0px; border-style:solid; border:#d0d0d0; border-collapse:collapse;" border="1" cellpadding="15" width="100%"
| Navigering  –  '''[[Huvudsida|Dalahästen]]  |  [[Byar/krusare/snidare]]  |  Johans bakgrund'''
|}
==Johans bakgrund==
==Johans bakgrund==
Mitt intresse för äldre dalahästar började säkert som en ren tillfällighet. Uppväxt i Grums i Värmland och släkten på min mammas sida från Dalarna har det genom åren blivit många resor dit. I samband med ett midsommarfirande 2001 minns jag att jag köpte en antikinspirerad dalahäst. 2 somrar senare blev det en till och efter det ytterliggare någon. Det blev fler och då främst sk sockenhästar eller byhästar och det var genom det och Järnahästen som jag lärde känna Göran och Siv. Det i sin tur ledde till en inbjudan till en dalahäst utställning av äldre hästar i Mora 2006. Jag minns att det var framför allt två saker som förvånade mig på utställningen:  
Mitt intresse för äldre dalahästar började som en ren tillfällighet. Jag är uppväxt i Grums i Värmland men släkten på min mammas sida är från Dalarna och det har därför blivit otaliga resor dit genom åren. I samband med ett midsommarfirande i Rättvik 2001 minns jag att jag köpte en antikinspirerad dalahäst. Två somrar senare blev det en till och efter det ytterligare någon. Samlingen ökade, framför allt med sk sockenhästar eller byhästar, och det var också genom dem och Järnahästen som jag lärde känna Göran och Siv. Det i sin tur ledde till en inbjudan till en dalahästutställning av äldre hästar i Mora 2006. Jag minns att det framförallt var två saker som förvånade mig på utställningen och väckte mitt intresse:  


1) Vad många gamla fina hästar de hade – hade det verkligen gjorts så många som utställningen indikerade?
* Vad många gamla fina hästar de hade – hade det verkligen gjorts så många som utställningen indikerade?
2) Görans berättelse om urpsung på de flesta av dessa.  
* Görans berättelse om ursprung på de flesta av dessa.  


Jag hade vid den tiden faktiskt kommit över ett par lite äldre hästar som Göran bedömde åt mig - varav den ena är det faktiskt först nu efter 5 år som han nästan helt har övertygat mig om att den bedömningen han gjorde då stämmer! ;) Det var en blå Vattnäshäst från familjen Nisser.
Jag hade vid den tiden faktiskt kommit över ett par lite äldre hästar som Göran bedömde åt mig. Det är faktiskt först nu, fyra år senare, som han nästan helt har övertygat mig om att bedömningen han gjorde då av en blå Vattnäshäst från familjen Nisser stämmer!


<gallery widths=500px heights=350px perrow=3>
<gallery widths=500px heights=350px perrow=2>
Image:1_Egen_Vattnäs.png|Dalahäst från familjen Nisser i Vattnäs  
Image:1_Egen_Vattnäs.png|Dalahäst från [[familjen Nisser]] i Vattnäs
Image:Dalahäst-Sågmyra.JPG|Dalahäst på föräldrarnas gård i Dalarna
</gallery>
</gallery>


Tjusningen och utmaningen med att samla äldre dalahästar är just att kunna sätta rätt namn bakom hästen - alla är ju olika och med några enstaka undantag osignerade. Innan utställningen i Mora hade jag flyttat till Stockholm och sökte säkerligen ofrånkomligt efter nya intressen och att det blev just dalahästar låg då nära till hands. Vad jag upptäckte tidigt var att om man skulle ha någon möjlighet att klura ut vem som krusat en häst så måste man äga många eller åtminstone ha tillgång till många och bra bilder. Det är först då som man kan hitta den röda tråden. Genom endast ett verifierat exemplar av varje krusare skulle man kunna sätta rätt namn på nästan alla hästar! Enkelt är det inte och den bedömning vi har gjort hästarna på hemsidan kan komma att förändras efter att "nya" hästar dyker upp. Genom den här sidan och dess bilder får ni nu utökade möjligheter att klura på ursprung på eventuella hästar i eran närhet och naturligtvis ser vi fram emot att ni kontaktar oss om ni har funderingar eller vill få hjälp med bedömningar. Samtidigt hoppas vi också kunna samla in värdefull information som vi vet finns därute genom kontakten med er.  
Tjusningen och utmaningen med att samla äldre dalahästar är just att försöka kunna sätta rätt namn och ursprung på hästen - alla är ju olika och med några enstaka undantag osignerade. Innan utställningen i Mora hade jag flyttat till Stockholm och sökte säkerligen efter nya intressen och att det blev just dalahästar låg då nära till hands. Vad jag upptäckte tidigt var att om man skulle ha någon möjlighet att lista ut vem som krusat en häst så måste man äga många eller åtminstone ha tillgång till många och bra bilder. Det är först då som man kan hitta den röda tråden. Genom endast ett verifierat exemplar av varje krusare skulle man kunna sätta rätt namn på nästan alla hästar! Enkelt är det inte och den bedömning vi har gjort av hästarna på hemsidan kan komma att förändras efter att "nya" hästar dyker upp. Genom den här sidan och dess bilder får ni nu utökade möjligheter att klura på ursprung på eventuella hästar i er närhet och naturligtvis ser vi fram emot att ni kontaktar oss om ni har funderingar eller vill få hjälp med bedömningar. Samtidigt hoppas vi också kunna samla in värdefull information som vi vet finns därute genom kontakten med er.  


Lycka till och satsa på rätt häst!
Lycka till!
Johan

Nuvarande version från 11 maj 2010 kl. 06.24

Navigering  –  Dalahästen  |  Byar/krusare/snidare  |  Johans bakgrund


Johans bakgrund

Mitt intresse för äldre dalahästar började som en ren tillfällighet. Jag är uppväxt i Grums i Värmland men släkten på min mammas sida är från Dalarna och det har därför blivit otaliga resor dit genom åren. I samband med ett midsommarfirande i Rättvik 2001 minns jag att jag köpte en antikinspirerad dalahäst. Två somrar senare blev det en till och efter det ytterligare någon. Samlingen ökade, framför allt med sk sockenhästar eller byhästar, och det var också genom dem och Järnahästen som jag lärde känna Göran och Siv. Det i sin tur ledde till en inbjudan till en dalahästutställning av äldre hästar i Mora 2006. Jag minns att det framförallt var två saker som förvånade mig på utställningen och väckte mitt intresse:

  • Vad många gamla fina hästar de hade – hade det verkligen gjorts så många som utställningen indikerade?
  • Görans berättelse om ursprung på de flesta av dessa.

Jag hade vid den tiden faktiskt kommit över ett par lite äldre hästar som Göran bedömde åt mig. Det är faktiskt först nu, fyra år senare, som han nästan helt har övertygat mig om att bedömningen han gjorde då av en blå Vattnäshäst från familjen Nisser stämmer!

Tjusningen och utmaningen med att samla äldre dalahästar är just att försöka kunna sätta rätt namn och ursprung på hästen - alla är ju olika och med några enstaka undantag osignerade. Innan utställningen i Mora hade jag flyttat till Stockholm och sökte säkerligen efter nya intressen och att det blev just dalahästar låg då nära till hands. Vad jag upptäckte tidigt var att om man skulle ha någon möjlighet att lista ut vem som krusat en häst så måste man äga många eller åtminstone ha tillgång till många och bra bilder. Det är först då som man kan hitta den röda tråden. Genom endast ett verifierat exemplar av varje krusare skulle man kunna sätta rätt namn på nästan alla hästar! Enkelt är det inte och den bedömning vi har gjort av hästarna på hemsidan kan komma att förändras efter att "nya" hästar dyker upp. Genom den här sidan och dess bilder får ni nu utökade möjligheter att klura på ursprung på eventuella hästar i er närhet och naturligtvis ser vi fram emot att ni kontaktar oss om ni har funderingar eller vill få hjälp med bedömningar. Samtidigt hoppas vi också kunna samla in värdefull information som vi vet finns därute genom kontakten med er.

Lycka till! Johan