Ett uppslagsverk om Dalahästar framtaget av Göran Samuelsson, Siv Samuelsson och Johan Nordström © 2010 - 2015. Allt material är skyddat enligt upphovsrättslagen och får inte användas utan medgivande från upphovsrättshavarna.

Skillnad mellan versioner av "Hilma Nisser"

Från Dalahästen - en kulturskatt
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 2: Rad 2:
Gift med Lars Anders Gustaf Persson ( f. 1902 )
Gift med Lars Anders Gustaf Persson ( f. 1902 )


==Biografi==
Hilma fick, liksom sin bror [[Anders Nisser]], lära sig krusa redan i unga år.
Hilma fick, liksom sin bror [[Anders Nisser]], lära sig krusa redan i unga år.
Hon var bara 8 år då hennes mor [[Karin Nisser|Karin ”Mor Nisser”]] började lära henne krusningens konst.
Hon var bara 8 år då hennes mor [[Karin Nisser|Karin ”Mor Nisser”]] började lära henne krusningens konst.

Versionen från 16 februari 2010 kl. 15.27

Hilma Nisser (1907 – 1975), Vattnäs Gift med Lars Anders Gustaf Persson ( f. 1902 )

Biografi

Hilma fick, liksom sin bror Anders Nisser, lära sig krusa redan i unga år. Hon var bara 8 år då hennes mor Karin ”Mor Nisser” började lära henne krusningens konst. Hennes far, Lars Nisser,var en duktig snidare av trähästar.

Hilma blev med tiden en mycket skicklig krusare och det var hög kvalite på hennes arbeten. Hon fick också, säkert tack vare det, krusa en del hästar åt den berömde träsnidaren Jemt Olof Persson ( 1871 – 1947) från Orsa. Ett mycket vackert exempel på detta samarbete utropades på Stockholms Auktionsverk för ett antal år sedan. Allt talar även för att det var Hilma som krusade den Jemt Olof häst som skänktes till Mora Hemslöjd 1927.

Hilma och Lars Anders Gustaf fick dottern Gunilla ( f. 1944 ) Gunilla lärde sig också krusa i unga år av sin mor Hilma.

Kännetecken på Hilmas krusning är bl.a att hon var skicklig på att använda tekniken med blandfärg i penseln. På bringan finns ofta en mycket vacker klocka med blåa band. Den klockan krusades ofta på hästarna just till julen, enligt utsago. Flera andra mönster förekommer bl.a en krans. Sadeln prydde hon med spetsiga, taggade blad till skillnad från ”Mor Nisser” som målade rundade blad. Hilma var verksam med krusningen fram till 1975.

För att belysa Hilmas speciella kännetecken i sin krusning så följer här ett bildgalleri där man kan se en del av hennes stora variation i krusandet. Klicka på bilderna!