Ett uppslagsverk om Dalahästar framtaget av Göran Samuelsson, Siv Samuelsson och Johan Nordström © 2010 - 2015. Allt material är skyddat enligt upphovsrättslagen och får inte användas utan medgivande från upphovsrättshavarna.

Huvudsida

Från Dalahästen - en kulturskatt
Version från den 19 februari 2010 kl. 18.48 av Goran (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Under uppbyggnad

Collage 1.jpg Collage 2.jpg Collage 3.jpg Collage 4.jpg
Grånäs 1.JPG
Dalahäst
Grånäs 2.JPG
Sten 1.jpg
en kulturskatt


Intresset för dalahästar har de senaste åren ökat markant. Dalahästarna börjar nu äntligen uppnå sin berättigade plats i kulturarvet.

Sten 2.jpg

Det finns en hel del litteratur om dalahästar och dess historia men vad vi saknat genom åren som samlare är en mer detaljstuderad information om specifika kännetecken som knyter hästarna till snidare eller krusare.

Med denna hemsida vill vi dela med oss av vår erfarenhet och kunskap som dalahästsamlare under många år. Det är också tänkt att detta skall ge både samlare och övriga intresserade möjlighet att delge oss information om äldre dalahästar, och om så medges, läggs detta ut på vår hemsida. Det kan då leda till ett utökat utbyte av kunskap kring dalahästarnas ursprung. Varje litet spår kan vara mycket värdefullt. Hemsidan kommer kontinuerligt att uppdateras.

Min egen historia ( Göran) Dalahästarna har alltid legat mig varmt om hjärtat och under många år har min samling utökats. Under de sista 10 åren har också delar av min samling visats på utställningar i bland annat, Hantverksbyn i Rättvik, Mora Kulturhus, Klockargården i Tällberg, Leksand samt Sågens by i Vansbro.

Genom mitt samlande väcktes också min nyfikenhet att veta mer om deras ursprung och jag har under cirka 15 år forskat kring detta. Mitt huvudsakliga intresse kring dalahästtillverkare har rört byarna Bergkarlås, Vattnäs och Risa. Det finns ju naturligtvis många fler byar som kommer att beröras senare på hemsidan.

Många resor har gjorts för intervjuer med ättlingar till de kända dalahästtillverkarna runt om i byarna kring Mora och Orsa. I någon av dessa byar ska dalahästens vagga ligga, enligt utsago, och mycket talar för att det kan vara Bergkarlås eventuellt Risa eller Vattnäs. De flesta kända, tidiga krusare och snidare, har någon form av anknytning till dessa byar. Man kan också, om man studerar antavlorna följa släktskapen mellan byarna, generationer tillbaks.

Mina resor och utställningar har också givit mig många värdefulla kontakter och upplysningar. De flesta som visat sina egna gamla dalahästar har även haft en historia att berätta. Det kunde ibland vid arvsskiften bli strid om vem som skulle ärva den gamla dalahästen som alltid stått på en hylla i fädernesgården. Dalahästen är, och kommer alltid att bli, ett samlarobjekt och en mycket uppskattad släktklenod.

Hästar och dalahästar i min bakgrund.