Ett uppslagsverk om Dalahästar framtaget av Göran Samuelsson, Siv Samuelsson och Johan Nordström © 2010 - 2015. Allt material är skyddat enligt upphovsrättslagen och får inte användas utan medgivande från upphovsrättshavarna.
Skillnad mellan versioner av "Huvudsida"
Goran (diskussion | bidrag) |
Goran (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 43: | Rad 43: | ||
Dalahästarna har alltid legat mig varmt om hjärtat och under många år har min samling utökats. | Dalahästarna har alltid legat mig varmt om hjärtat och under många år har min samling utökats. | ||
Under de sista 10 åren har också delar av min samling visats på utställningar i bland annat | Under de sista 10 åren har också delar av min samling visats på utställningar i bland annat: | ||
Hantverksbyn i Rättvik, Mora Kulturhus, Klockargården i Tällberg, Leksand samt | Hantverksbyn i Rättvik, Mora Kulturhus, Klockargården i Tällberg, Leksand samt | ||
Sågens by i Vansbro. | Sågens by i Vansbro. | ||
Genom mitt samlande | Genom mitt samlande väcktes också min nyfikenhet att veta mer om deras ursprung och | ||
jag har under cirka 15 år forskat kring detta. | jag har under cirka 15 år forskat kring detta. | ||
Mitt huvudsakliga intresse kring dalahästtillverkare har rört byarna Bergkarlås, Vattnäs och Risa, men | Mitt huvudsakliga intresse kring dalahästtillverkare har rört byarna Bergkarlås, Vattnäs och Risa, men | ||
| Rad 53: | Rad 53: | ||
Många resor har gjorts för intervjuer med ättlingar till de kända dalahästtillverkarna runt om i byarna | Många resor har gjorts för intervjuer med ättlingar till de kända dalahästtillverkarna runt om i byarna | ||
kring Mora och Orsa. I någon av dessa byar ska dalahästens vagga ligga, enligt utsago, och mycket | kring Mora och Orsa. I någon av dessa byar ska dalahästens vagga ligga, enligt utsago, och mycket | ||
talar för att det kan vara Bergkarlås eventuellt Risa | talar för att det kan vara Bergkarlås eventuellt Risa. Byn Vattnäs blev ju i början på 1900 talet den största dalahästmetropolen. | ||
har någon form av anknytning till dessa byar. | De flesta kända, tidiga krusare och snidare, har någon form av anknytning till dessa byar. | ||
Man kan också, om man studerar | Man kan också, om man studerar antavlor, följa släktskapen mellan byarna | ||
generationer tillbaks. | generationer tillbaks. | ||
Versionen från 6 mars 2010 kl. 10.21
Dalahäst en kulturskatt
|
|
|
|
|
Dalahäst
|
| |
|
en kulturskatt
|
| |
|
Det finns en hel del litteratur om dalahästar och dess historia men vad vi samlare saknat är en mer detaljstuderad information om specifika kännetecken som knyter hästarna till snidare eller krusare. Med denna hemsida vill vi dela med oss av vår erfarenhet och kunskap om dalahästar/trähästar. Även tuppar, grisar m.m som hör till denna allmogekategori. Det är också tänkt att detta skall ge både samlare och övriga intresserade möjlighet att delge oss information kring detta hantverk. Vi kan, om så medges, därefter lägga in detta på denna hemsida. Det bör då leda till en utökad kunskap kring dalahästarnas ursprung. Varje litet spår kan vara mycket värdefullt. Hemsidan kommer kontinuerligt att uppdateras. | |||
Min egen historia
Dalahästarna har alltid legat mig varmt om hjärtat och under många år har min samling utökats. Under de sista 10 åren har också delar av min samling visats på utställningar i bland annat: Hantverksbyn i Rättvik, Mora Kulturhus, Klockargården i Tällberg, Leksand samt Sågens by i Vansbro.
Genom mitt samlande väcktes också min nyfikenhet att veta mer om deras ursprung och jag har under cirka 15 år forskat kring detta. Mitt huvudsakliga intresse kring dalahästtillverkare har rört byarna Bergkarlås, Vattnäs och Risa, men det finns ju naturligtvis många fler byar som hemsidan också kommer att omfatta. Många resor har gjorts för intervjuer med ättlingar till de kända dalahästtillverkarna runt om i byarna kring Mora och Orsa. I någon av dessa byar ska dalahästens vagga ligga, enligt utsago, och mycket talar för att det kan vara Bergkarlås eventuellt Risa. Byn Vattnäs blev ju i början på 1900 talet den största dalahästmetropolen. De flesta kända, tidiga krusare och snidare, har någon form av anknytning till dessa byar. Man kan också, om man studerar antavlor, följa släktskapen mellan byarna generationer tillbaks.
Mina resor och utställningar har också givit mig många värdefulla kontakter och upplysningar. De flesta som visat sina egna gamla dalahästar har även haft en historia att berätta. Det kunde ibland vid arvsskiften bli strid om vem som skulle ärva den gamla dalahästen som alltid stått på en hylla i fädernesgården. Dalahästen är en mycket kär släktklenod, och kommer också för många, alltid att vara ett eftertraktat samlarobjekt.
Hästar och dalahästar i min bakgrund.
Snidare/krusare
Under denna rubrik finner du alla snidare och krusare som vi idag har kännedom om. Du kan söka dig vidare på markerade bynamn eller familj/personnamn där vi presenterar biografier, övriga upplysningar samt bildgallerier, där specifika kännetecken visas, som knyter hästarna till snidare och krusare.
Termer/benämningar
Vi använder oss av denna mall med benämningar när det gäller mönster/krusning för att förenkla vid diskussioner,kring detaljer på hästarna. Mallen ligger också till grund för detaljbeskrivningen i bildgallerierna.
Apelkastad häst fick man fram genom stöppling. "Klocka" är ett uttryck för dekoration på bringan.
Bildgalleri
Så här kan ett bildgalleri vara uppbyggt.
 |
 |
Släktband mellan byarna
Referenser
Andra källor
- Författare (utgivningsår). Bokens namn