Huvudsida

Dalahästen E N   K U L T U R S K A T T Intresset för dalahästar har de senaste åren ökat markant. Dalahästarna börjar nu äntligen uppnå sin berättigade plats i kulturarvet.

Dalahästen

Litteratur finns om dalahästar och dess historia men vad vi som samlare saknat är en mer detaljstuderad information om specifika kännetecken som knyter hästarna till krusare och snidare.

Med denna hemsida vill vi dela med oss av vår erfarenhet och kunskap om dalahästar/trähästar. Även tuppar, grisar m.m som hör till denna allmogekategori. Vi kommer att vidareutveckla hemsidan med information från samlare och övriga intresserade samt resultat från vår forsatta forskning. Många kan ha värdefulla upplysningar som leder till utökad kunskap kring dalahästarnas ursprung. Tyvärr så finns det inte många dalahästar bevarade från den tidiga tillverkningen, vilket gör att varje litet spår är mycket värdefult.

Ni är också välkommna att kontakta oss via e-mail om upplysningar eller frågor. Ni kanske har egna dalahästar som ni vill veta lite mer om, då hjälper vi gärna till.

Hemsidan kommer kontinuerligt att uppdateras!.

Min egen historia (Göran)

Dalahästarna har alltid legat mig varmt om hjärtat och under många år har min samling utökats. Under min studietid i Mora (1966 - 1970) fick jag närmare kontakt med dalahästkulturen i kringliggande byar.

Genom mitt samlande väcktes också min nyfikenhet att veta mer om deras ursprung och jag har under cirka 20 år forskat kring detta. Mitt huvudsakliga intresse kring dalahästtillverkare har rört byarna Bergkarlås, Vattnäs och Risa, men det finns ju naturligtvis många fler byar som hemsidan också kommer att omfatta. Många resor har gjorts för intervjuer med ättlingar till de kända dalahästtillverkarna runt om i byarna kring Mora och Orsa. I någon av dessa byar ska dalahästens vagga ligga enligt utsago och mycket talar för att det kan vara Bergkarlås eventuellt Risa. Byn Vattnäs blev däremot i början på 1900 talet centrum för tillverkningen. Många tidiga snidare och krusare har sitt ursprung i någon av dessa byar. Studerar man antavlor och följer släktskapen mellan byarna generationer bakåt så finns det oftast anknytning eller rötter i Bergkarlås.

Under de sista 10 åren har också delar av min samling visats på utställningar i bland annat: Hantverksbyn i Rättvik, Mora Kulturhus, Klockargården i Tällberg, Leksand samt Sågens by i Vansbro. Den största utställningen blev sommaren, från maj till och med augusti, 2015 i Zornmuseet i Mora.

• 

  Utställning av dalahästar vid Zornmuseet i Mora år 2015

Mina resor och utställningar har också givit mig många värdefulla kontakter och upplysningar. Många har med vördnad visat gamla dalahästar och även haft en gripande historia att berätta. Det kunde bland annat vid arvsskiften bli strid om vem som skulle ärva den gamla dalahästen som alltid stått på en hylla i fädernesgården. Dalahästen är en mycket kär släktklenod och kommer alltid att vara ett eftertraktat samlarobjekt.

Hästar och dalahästar i min bakgrund.

• 

  Utställning/bedömning Hästsläppet vid Klockargården, Tällberg, Göran och Johan

• 

  Utställning vid Hästsläppet. Klockargården, Tällberg

Min egen historia (Johan)

Klicka på rubriken ovan för att läsa Johans historia.

Hästen i människans tjänst

Hästen har varit människans följeslagare sedan urminnes tider och dyrkats som en symbol med magiska krafter. Den har varit aktad från slott till koja och burit stora fältherrar i krig, tjänstgjort som transportmedel i diverse miljöer och inte minst som en trofast arbetskamrat i skog och jordbruk. För många familjer var hästen det dyrbaraste man ägde och man satte hästens väl och ve före sina egna behov.

Från min hemby, Snöbyn, skriver K-E Forsslund följande om ett par tyttgubbar, Påls Lasses och Påls Anders:

Påls Anders hade en liten häst, en riktig Dalhäst, de två liknade varann, båda korta, grova och stubbiga, och var goda kamrater; hästen var jämt inne i stugan och skulle smaka allt som gubben lagade, slicka stekpannan, ha kaffe och en sup när de skulle ut och köra, och aldrig körde de ett steg annat än i sakta lunk.1)

Hästens betydelse i samhället ligger väl också till grund för att den blev avbildad inte bara av skogarbetare i sina kojor utan även av kända bildhuggare och konstnärer.

• 

  Dalahäst omkring 1910

• 

  Trähästar i skogskoja

• 

  Barnbarnet med nya leksakshästen Glad

• 

  Gummor med trähästar och korgar på torgdag år 1902

Dalahästen som leksak

Många generationers barnahänder har lekt och smekt fram en härlig patina på dessa 100-åriga dalahästar. Nötta och slitna men ändå oskattbara klenoder som måste aktas med vördnad.

"Det lyser en aura kring sliten dalahäst som vandrat mellan många barnaskaror, nu unnar vi honom lugn och ro stående på en hylla, blickande ner och minns"

• 
• 
• 
• 

  Liten kulla med dalahäst 1915: Foto Karl Lärka, Mora Bygdearkiv2)

Byar/krusare/snidare

Klicka på rubriken ovan så finner du alla snidare och krusare som vi idag har kännedom om. Du kan söka dig vidare på markerade byanamn eller familj/personnamn där vi presenterar biografier, övriga upplysningar samt bildgallerier där vi genom specifika kännetecken knyter hästarna till snidare och krusare.

Exempel på bildgalleri

Bildgallerierna är uppbyggda på detta sätt. Bilderna anger krusarens namn och i vissa fall även snidarens.

Exempel bildgalleri

Exempel bildgalleri,detaljer

Termer/benämningar

Vi använder oss av denna mall med benämningar när det gäller mönster/krusning för att förenkla vid diskussioner kring detaljer på hästarna. Mallen ligger också till grund för detaljbeskrivningen i bildgallerierna.

Apelkastad häst fick man fram genom stöppling. "Klocka" är ett uttryck för dekoration på bringan.

Termer som vi använder

Obestämda hästar

Obestämda hästar

Klicka på rubriken så finner du bilder på hästar där vi i dagsläget inte kunnat bestämma tillverkare/krusare.

Det kan finnas viss information som vi redovisar för respektive häst.

Till exempel:

• Brukningsort
• Förvärvsort
• Vissa kännetecken

Vi är tacksamma för alla upplysningar som kan leda fram till identifikation.

Referenser

• 1.Karl-Erik Forsslund, Med Dalälven från källorna till havet. Järnadelen sid 189. Åhlén & Åkerlund, Stockholm 1926.
• 2.Foto Karl Lärka, Mora Bygdearkiv. http://62.101.38.130/info/amnesord.html
• Eget bildmaterial.

Andra källor

• Torbjörn Näs, redaktör och släktforskare, Mora. Ovärderlig hjälp i släktforskning.

Litteratur

• Ivar Johansson: Dalahästen från Nusnäs, Sverigesymbolen, Notdraget Lidingö 2009.
• Ann-Sofi Schotte-Frödin: Dalahästen och dess tillverkare, Dalarnas Hembygdsbok 1939.
• Anne Marie Rådström: Dalahästen, Vår mesta och minsta folkkonst,Gidlunds bokförlag, Hedemora 1991.
• Chris Mosey & Michel Hjort: Dalahästar, Boox 1999.
• Rune Bondjers, Roland Andersson, Johan Knutsson, Margareta Andersson: Dalmåleri, Dalmålarna - deras liv och verk,Dalarnas Museum 2007.
• Rune Bondjers: Finns det något vackrare..... Om träsnidaren Jemt OLov Persson, Dalarnas Museum 1980.
• Lars Gahrn: Dalahästar, Dalmålningar i ord och rim, Mölndal 2002.
• Maj Nodermann: Nordisk Folkkonst, Nordiska Museet 1985.
• Svante Svärdström: Dalmålningar i Zornmuseet, Dalaförlaget Malung 1983.
• Johan Knutsson: Snickrat Snidat Målat, Folkkonst från Dalarna i Nordiska museets samlingar, 1993.
• Kersti Ullenhag: Sör Körare, Cewe-Förlaget, Bjästa, 1982.
• Mona Larsson: artikel i Levande Trä, Svenska Turistföreningen, 1986.
• Jan Gabrielsson: Det sällsamma Dalarna, Raben & Sjögren, 1975.

Litteratur barn

• Arne Biörnstad: Leksaker och spel, Nordiska museet, Paul U. Bergströms AB, Stockholm 1961.
• Ellen Yngve: Dalhesten, Fortellinger for barn. Oslo.
• Elsa Moeschlin: The red horse, Coward-McCann, Inc 1944.
• Galli Åkerhielms: Midsommarfesten hos dalahästen, 1951.
• Alice Tegner: Daladockor, illustrerad av Elsa Beskow, 1937.
• Einar Nerman: Dalahästen och andra barnvisor, 1947.
• Annie Bergman: Dalhästen, Axel Eliassons Konstförlag, Stockholm, 1923
• Annie Bergman: Dalhästen, Bonniers Junior Förlag AB, Stockholm, 1990